1. meh

Day 01 – Introduce yourself

Jag heter Maria, och det finns det rätt många andra som gör, särskilt i min generation (vi som är något år över femtio) och bland dem som är bortåt 10-15 år yngre än jag. Men även om det ibland varit flera marior i samma klass så har jag inte lyckats bli försedd med något speciellt smeknamn för att skilja ut mig från mängden tänkbara marior.

Ibland försöker jag gömma mig för att slippa delta i den besvärliga gemenskapen och alla intressen man förväntas uppskatta fast det är så tröttsamt och så förödande för koncentrationsförmågan. Sällskapsliv roar mig bara i måttlig grad. Sedan har jag ändå svårt att lyckas gömma mig i någon sorts grå anonymitet där jag bara iakttar och lyssnar utan att folk ser och minns mig. Trots en stor och klumpig blyghet är jag nog lite för impulsiv och för respektlöst ivrig ibland, eller så extremt uttråkad att det märks.

Utan en vettig dialog med andra människor blir det dock svårt att utveckla någon form av tänkande och skapande, eftersom så mycket av sådan verksamhet – och hela det individuella medvetandet – bygger på att man har ett fungerande språk (eller motsvarande symbolsystem) för tänkandet och inlärda gester och handgrepp för det man gör. Sådant som är mycket lättare att tillägna sig om man umgås med människor och kan härma deras ord och gester medan man lär sig hur något skall tänkas eller göras.

Jag har av olika skäl inte lyckats ta mig in på arbetsmarknaden, och för närvarande betyder det att jag är för sjuk för att vara arbetssökande och för frisk för att bli sjukpensionär. Det är en fånig situation, och jag skulle gärna arbeta och ha en inkomst om det var möjligt, men har inte så stort hopp om att det någonsin blir så.

Det finns en familj och vuxna barn. Och en tio år gammal katt. Tidigare hade vi hund. Ibland har vi haft segelbåt. Just nu vet vi inte riktigt om vi orkar segla mera, och vi brukar inte åka någonstans på annat sätt på semestern.

Det finns böcker, musikinstrument och internet. Bor nära storstaden, men inte så nära att man blir störd av trafik, många gatlyktor och annat buller och skräp.

annan blogg

bara för dem som är intresserade av min inte särskilt representativa skildring av livet i utanförskapet tipsas härmed om att det finns en blogg som heter Sjukersatt där jag har börjat skriva några inlägg

listigt värre

Såg en vandrande lista hos bloggen Syster Dyster men tänker inte kattpasteja den och fortsätta i samma oförändrade anda. Här är en kraftigt redigerad version:

1. Vad tänkte du när du såg dig själv i spegeln sista gången i går kväll?
tänkte att jag har långt hår och trivs med det

2. Hur mycket smycken har du på dig?
inga, det är läskigt med smycken, de kliar och nyps, och skramlar

3. Vilket ord rimmar på “Hej!”?
nej

4. Favoritställe?
en rödmålad trätrappa med utsikt över vatten i norra skärgården – har inte varit där sedan 1972, och möjligen var inte trappan röd längre ens då

5. Vem på missade samtal-listan på telefonen ger dig dåligt samvete?
en person som saknar email och som jag misstänker vill träffa mig för att prata fast jag inte har orkat kolla vad hen vill

6. Vilken är din ringsignal på mobilen?
intro plus några sångrader från “Well You Needn’t” : You’re talkin’ so sweet, well you needn’t.You say you won’t cheat, well you needn’t. You’re tappin’ your feet, well you needn’t. It’s over now, it’s over now…

7. Vad ser du för program/webbläsarfönster på datorn just nu?
safari: blogger, facebook, inboxen, google reader, twitter, wikipedia, google
övrigt: adium, finder

8. Reflekterar du över vem du är, eller accepterar du andras stereotypa definitioner av dig?
jag tänker, alltså finns jag

9. Vad är det för märke på skorna du helst använder?
asics kayano, men jag misstänker att de fixerar själva foten för bra och därför inte är bra för trasiga fotleder, eftersom den vänstra inte läker som den ska efter att jag trampade snett och ramlade ner från ett trädäck hemma på tomten i början av sommaren

10. Ljus eller mörk choklad?
gärna blandad, men annars oftast mjölkchoklad av den inte alltför söta sorten (Marabou är frånstötande numera), och någon enstaka gång vit choklad med hasselnötter

11. Vad tycker du om personen du fick denna enkät av/hittade denna enkät hos?
av någon anledning har jag nog alltid avstått från att formulera en åsikt om henne ens inför mig själv, eftersom det verkat bäst så – hon är den hon är, och det skall inte jag tycka vare sig bu eller bä om

13. Vad gjorde du vid midnatt?
övningssjöng en jazzlåt från 30-talet, med förprogrammerat komp från ett keyboard

14. Vad står det i ditt senast mottagna SMS?
du har ett paket att hämta

15. Var ligger din närmaste badplats?
vid Trälhavet, men jag har aldrig badat där – allra närmast är faktiskt en liten insjö, men den har jag också avstått

16. Vilket språk använder du mest?
skriftspråk

17. Till vem sa du “jag älskar dig” senast?
sådant säger inte jag

18. Vilket djur rörde du senast?
har en katt

19. Hur många olika sorters mat och dryck har du i förråden?
det mesta av vanliga grejer, utom vin och tårta

20. Hur många facebookvänner har du och varför?
jag samlar på kontakter från olika kretsar jag varit aktiv i och 110 är dagsnoteringen – det varierar lite med de som ibland avaktiverar sina konton men sedan kommer tillbaka

21. Vilken del av ditt liv har varit bäst hittills?
de okomplicerade bubblorna av omedelbar glädje, meningsfull gemenskap och framtidshopp man befinner sig i tillfälligt då och då, särskilt under ungdomen – fast “bäst”, nja, jag vill nog ha ut mera av livet än så, det får inte vara för enkelt, liksom

22. Din värsta fiende?
samhället?

23. Vad har du för skrivbordsbild på datorn just nu?
förra sommarens enda röda ros på klängrosen som målarfirman trampade ner när de målade om husen i år – fast nu har rosorna kommit tillbaka!

24. Vad var det senaste du sa till någon?
hej då

25. En miljon dollar eller förmågan att läsa andras tankar?
försök inte – jag hör vad du tänker egentligen!

26. Gillar du någon särskild lite mindre än de förtjänar?
ja

27. Senaste musikstycket du lyssnade på?
jag sjunger och spelar mycket oftare själv än jag lyssnar på andras inspelade musik, så jag vet inte vad det kan ha varit

autentiskt käk från det autistiska köket

Till frukost måste det vara precis samma saker varje dag. I alla detaljer. Den största och enda frukostkaffekoppen. Med hälften mjölk och hälften bryggkaffe. En matchande assiett. Inga smulor får finnas kvar sedan kvällsfikat. Helst en helt ren tallrik. En stor limpskiva (av en väldigt speciell sorts gammaldags bröd som bakas i landsorten och inte i Stockholm) eller två skivor av ett hembakat formbröd. Smör, inte för mycket och inte för lite, och absolut inga nerklämda obredda klumpar. (Ta helst ut smöret ur kylen en halvtimme innan det skall användas…) En god och fet ost i måttliga skivor. Det finns två sorters ost som är rätt, och ett par stycken som kan gå an. Eller, om det är hembakt bröd: en smörgås med besk marmelad och en med ost. Juice: grapefrukt eller blodapelsin.

Lunch: just nu brukar det oftast bli en tallrik naturell yoghurt med fruktmüsli (den från Lidl är riktigt bra, Guldmüslin från vanliga affären är inte längre pålitlig, utan kan smaka konstigt). Annars kan det bli äggsmörgås (kokt eller stekt).

Mellanmålet går ofta i ett med lunchen, så är det gjort liksom. En liten kanna starkt te, dricks med mjölk. Nåt sött att äta. Rågrut med honung eller en avlång, platt finsk syltmunk (“grisar”, säljs på tisdagar och fredagar i påse med tre stycken från Finska Hembageriet, överblivna kan frysas).

Middag om någon annan lagar den skall vara god, nyttig, näringsrik och begriplig mat. Ser det konstigt ut eller är något man inte har provat och godkänt sedan förut vill man veta i god tid och inte utsättas för den chocken när man just skall sätta sig ner och är panikhungrig. Då blir det ingen mat förrän fyra-fem timmar senare, när man lugnat ner sig.

Middag om man själv lagar den från grunden skall vara intressant utan att vara perceptuellt skrämmande. Det gör ingenting om det blir sådana mängder att man kan äta samma sak tre dagar i rad eller frysa in ett halvdussin portioner. Lasagne är trevligt. Matiga grytor och soppor är också bra.

Middag om man har bråttom och ingen lust att titta i kokboken eller ens fundera över vad mat är för något skall bara mätta och göra en på gott humör. En eller ett par portioner av goda kött- eller fiskrester (helst i sås) kan värmas ihop med nykokt ris eller couscous.

Andra förslag från det autentiska autistkäksköket:

Förrätt: råa morötter
Huvudrätt: fryst prinsesstårta
Efterrätt: räkor på en macka

Förrätt: en kopp kallt te med mjölk
Huvudrätt: tonfisksallad (man blandar en burk tonfisk i olja, en burk majskorn och så många salladsblad man orkar skölja och hacka, och om man har solrosfrön slänger man i det också), serveras med rutbröd och blåmögelost
Efterrätt: fransk nougat

Huvudrätt: havregrynsgröt med mjölk, en stor skvätt vispgrädde, sirap och skalade mandarinklyftor
Efterrätt: rutbröd och blåmögelost

Huvudrätt: stekta fiskpinnar med stekt riven potatis och lingonsylt

Förrätt: nybakat bröd med smör, ost och oliver
Huvudrätt: köttfärsbiffar kryddade med vitlökspulver, timjan och tomatcremefraiche, potatis

och så vidare

CV

Kulturvetare, poet, bildkonstnär, kompositör och musiker. Erfarenhet även från arbete och studier inom naturvetenskap, teknik och IT. Analytisk, kreativ, självständig och noggrann. Snabb och säker skribent, korrekturläsare och faktagranskare. Kan arbeta både med förbättringar och felsökning på detaljnivå och med skapandet av övergripande strukturer och visioner.

God internetkompetens och närvaro online. Har byggt upp ett stort nätverk och startat många egna projekt efter inspiration och stöd från vänner på nätet. Publicerar sedan 2002 eget material på internet – musik, noter, texter, bilder.

Har inget tålamod med folk som bara pratar om triviala saker och inte är nyfikna på världen omkring, eller med arbetssituationer där man förväntas spilla bort relativt mycket tid, uppmärksamhet och energi på att deltaga i sociala aktiviteter.

Studier

1978-1980
Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm
Matematik, Fysik, Materiallära, Arbetsmiljöteknik, m.m. på Maskintekniklinjen

1983-1985
Stockholms Universitet
Datalogi, Programmering, Projektarbete, Examensarbete, m.m. på Datalinjen (Inst. för ADB/Systemvetenskap)
Filosofihistoria, Logik, m.fl. enstaka kurser (Inst. för Filosofi)

1990-1993
S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö
1-årig Bibellinje (motsvarar ungefär Svenska Kyrkans Grundkurs)
2-årig Musiklinje

1995-2002
Göteborgs och Stockholms Universitet
Musikvetenskap, totalt cirka 100 poäng (Inst. för Musikvetenskap, Gbg och Sthlm)
Komposition och musikdata, totalt 10 poäng (Musikhögskolan, Gbg)
Fonetik 5 poäng (Inst. för Lingvistik, Gbg)
Textteori 10 poäng (Inst. för Filosofi, Gbg)
Filosofi och feminism 5 poäng (Inst. för Filosofi Gbg, ej tenterat)
Fysik för poeter 5 p (Inst. för Fysik, Sthlm)

Publicerat material

1. Uppsatser, poesi, artiklar och medverkan i antologier

ADB-institutionens framtida datorbehov – en intervjustudie.
Examensarbete på Datalinjen, Stockholms Universitet 1985.

Blondels sång: “Sök troget, så finner du”. Del 1. 1840 – Robert Schumanns tid.
Uppsats i musikvetenskap för 40 p, Göteborgs Universitet 1996.

Blondels sång: “Sök troget, så finner du”. Del 2. Berättelser om fångna själar och befriande musik, 1190-1990. Uppsats i musikvetenskap för 60 p, Göteborgs Universitet 1997.

Den musikaliska texten: traderad, fixerad, hypermedierad.
Essä i textteori, Göteborg 1998.

Medverkat i antologin Grupp 96, Gedins förlag, Stockholm 1996. (ISBN 9179642349)

Regelbundet publicerad i tidskriften Bergslagspoeten och även i avslutningsantologin Bergslagspoeten – smakprov från åren 1982-1997, Lindesberg 1998. (ISBN 9163068427)

Musikhistoria som underhållning, eller hur ”When You Say Nothing At All” blev ett exempel på tidig musik. STM-Online 4 (2001).

sju kreativa sanningar om livet


Denna den kreativa mästerbloggarens belöning fanns att hämta hos Systerdyster. Till priset hör kravet på att hålla ett bloggtal där man nämner sju saker om sig själv (förslagsvis sådant som ännu inte kommit fram genom ens ordinarie bloggverksamhet).

Systerdyster skrev om matlagningskunskaper, orienteringsförmåga, taxikörning, hårfärgning, konsten att spela bitch, oväntade yrkesval och avbrutna studier. Var så god och ta en utmärkelse med er härifrån och gå hem till er egen blogg och skriv, om ni inte redan har gjort något liknande alldeles för ofta och skrivit för mycket om er själva i er blogg!

Så här är mina sju:

1. Jag är närsynt. Har haft glasögon hela tiden sedan året innan jag började skolan. Jag lärde mig läsa och skriva någon gång i femårsåldern, och har även kunnat läsa och skriva musik lika länge.

2. Jag har aldrig haft särskilt många vänner från skolor och arbetsplatser jag varit på. Det har i genomsnitt tagit ett och ett halvt år att skaffa mig en uppfattning om vad de andra egentligen är för några och tycka att det är en poäng med att våga mig fram och säga något. Och efter det har de andra tagit ett och ett halvt år till på sig att revidera sitt första intryck av mig och bestämma sig för att man kanske kan umgås. Och då har det ofta gått tre år av ett skolstadium igen, eller något annat hänt som gjort att man bryter upp och måste börja om någon annanstans. Jag brukar inte ha några ovänner heller, kanske jag skall säga.

3. Jag har Facebook, men jag är nästan en stilaristokrat (se dagens Berglin i SvD!) för jag har aldrig varit i Thailand, aldrig rört en spikmatta, inte läst Stieg Larsson (eller Stig Larsson, för den delen), har inga som helst tatueringar, och om man räknar bort restaurangbesök som varit nödvändiga inslag i sällskapsresor eller kurser så har jag nog aldrig frivilligt gått på krogen med ett tjejgäng.

4. Jag pratar med nästan alla hundar och de flesta katter jag möter, men kan sällan komma på något vettigt att säga till folks små barn.

5. Jag sitter sällan i telefon mer än sammanlagt 25 minuter i månaden. (uppdatering: det där skall vara antal minuter jag gör av med när jag ringer upp själv.)

6. Jag har ingen trovärdig överklassbitch att plocka fram från den inlärda repertoaren (även om jag kan tricket med att le lite uttråkat men vänligt och höja på ögonbrynen!), men i vissa situationer styr jag automatiskt över min vardagsgrå osynliga tant in i ett lite auktoritärt, påtagligt observant och manhaftigt beteende, vilket har fått folk att få för sig att jag har ett uniformsyrke.

7. Jag har varit så full att jag spytt av det tre gånger i mitt liv. Första gången på en vild och meningslös fest på Tekniska Högskolans kårhus. Då spydde jag i bastun, iklädd röd overall (och de andra i sällskapet var inte lika påklädda!). Andra gången var på en arbetsresa till Finland. Var uttråkad, drack för mycket öl och blev överraskad av sjögången. Tredje gången var när jag gifte mig. Blev så överväldigad över att stå i centrum för uppmärksamheten en hel dag så jag tappade omdömet och hade ingen koll på glasen och påfyllningarna.

men katter, rådjur, rävar, grodor och fåglar får gärna passera

Kära grannar!

Lite information som egentligen inte borde behövas, därför att saken är så självklar för de flesta, och därför av er lugnt kan läsas bara som en upplysning och inte som någon form av kritik!

Dock, för att undvika missförstånd — och hellre vara övertydlig än riskera att informationen inte gått fram — vill jag ha följande sagt, och hoppas att ni förstår hur förödmjukande det känns när man upplever att man behöver påpeka för vuxna medmänniskor att de eventuellt inte har förstått så enkla saker: som att de till exempel inte har någon som helst automatisk rättighet att förfoga över andra människors ägodelar, utrymme, tid och/eller uppmärksamhet.

Ber om er förståelse för att jag från och med i år inte längre kan acceptera att grannar, andra boende eller utomstående, utan att vara inbjudna eller anmälda i förväg vistas på, går över eller transporterar saker över tomtmarken som hör till vår privata bostad.

Detta gäller alltså för allt sådant, som till exempel

– personer på väg till skogen eller till granntomterna
– lekande barn
– lösa hundar
– transporter av olika slag (t ex gräsklippare, skottkärra, bilsläp, cyklar, lekredskap, byggmaterial, maskiner)

Förutom det självklara — att man har rätt att slippa den sortens störningar närmast inpå bostaden, vare sig man är hemma eller inte när det händer — finns en mycket praktisk anledning: det finns risk för att objudna besökare råkar skada ömtåliga växter och andra anläggningar i trädgården.

I höstas planterade jag ett stort antal narcisser och andra lökar i gräsmattan, både på framsidan och baksidan av huset, och planen är att fortsätta utveckla trädgården på olika sätt under detta år. Det finns också rosor och andra känsliga växter planterade både i och utanför det som kan betraktas som “rabatter”, samt ett antal ställen med perenner och fröväxter som bör få etablera sig i fred.

Redan nu skall man vara försiktig om man vistas på tomten, och veta hur det är planerat för att inte förstöra den kommande blomningen. En del bitar av trädgården tål belastningen av gångstigar och packad snö under vintern, andra delar gör det förmodligen INTE.

Vänliga hälsningar

Jul och året 2009

2009. Det här året minns jag som präglat av fyra eller fem hela tiden pågående långsamma speciella händelser eller processer som inte riktigt fanns med tidigare, men som nu sedan ungefär sju eller kanske femton månader tillbaka funnits i bakgrunden eller förgrunden av allt annat jag försökt delta i och hålla på med.

(1) Ett stillsamt femtioårsfirande som höjdpunkt på ett helt år (eller mer) när jag försökt hitta tillbaka till gamla vänner från barndomen och från alla skolor jag gått i, och tagit kontakt med avlägsna släktingar igen. Det har nog varit för att med andras hjälp kunna rita om kartan igen. Vem är jag i andras ögon idag, och hur hänger min identitet nu ihop med den där lilla blyga men ganska påhittiga flickan förr i världen?

(2) Sjukdom och åldrande i den nära kretsen. Den äldre generationen blir mera bunden till hemmet. Vi i mellangenerationen börjar också få anledning att fundera på om vi behövs längre, eller om det är dags att bli utsorterad för att man inte är tillräckligt produktiv och stresstålig.

(3) Vuxna barn som skall hitta sin egen väg och gemenskap därute i en värld där ingen längre vet något om vad som är möjligt.

(4) Diskussionerna och de politiska processerna kring internet, övervakning, censur, integritet, upphovs- , distributions- och kopieringsrättigheter. Vad är möjligt att göra? Vad är möjligt att bestämma om, och vad bör få utvecklas i fred? Vilka hotbilder finns? Hur förändras tänkandet, kroppen, identiteten, relationer, samhället, ekonomin, miljön?

(5) Någonting mera. Det finns en brist. Och ändå är jag nöjd. Småflinar för det mesta åt att livet är så roligt och att det finns så mycket man kan göra och tänka. Läsa lite i en bok eller fem. Baka sitt eget bröd. Sjunga. Lära sig spela ett nytt instrument eller fem. Ta ryggsäcken och promenera till affären för att handla mjölk, potatis och köttfärs. Göra något roligt med datorn eller någon annan teknisk pryl. Sitta och glo och tänka djupa tankar. Tvätta och diska. Köpa grejer som funkar. Betala räkningar. Sova. Gå upp. Vara en snusmumrik som inte behöver något annat än sin frihet, tystnad, en soppkastrull och bekväma kläder. Bry sig. Prata lyssna skratta ge goda råd lösa problem fixa trasiga saker vara snäll och rolig. Men ändå – någonting mera?

nyckeltomten

nyckeltomte

Det här är en detalj från ett julkort som jag fick idag (från en snäll moster). Om man tittar noga ser man att tomten har en nyckelknippa med fem knepiga nycklar på. Det är alltså en hustomte som har samma makt som husmor i gården att övervaka och hålla ordning i förråden och visthusbodarna. Och så har han en lykta att se var han går i natten och lysa in i vrårna med.

Detta tog jag som utgångspunkt för en betraktelse över resurser, relationer och låsningar. Man kan låsa in. Man kan låsa ute. Man kan låsa upp. Man kan öppna. man kan stänga igen. Nycklar och lås är bra att ha. Det är bra att kunna bestämma över sin tid, sina resurser och sina känslor. Envar sin egen gårdstomte och husmor. Låt inte vem som helst låna eller ändra nycklarna!

Fem nycklar – fem bra och fem dåliga (grupper av) saker eller situationer:

1. kommunikation och respektfull nyfikenhet
2. visdom, måtta, glädje, allvar, mening, sanning
3. hänsyn, öppenhet och gemenskap
4. struktur, planering, timing, information, transparens
5. resurser, utrymme, frihet

1. folk som vägrar läsa mina texter, lyssna på min musik, följa länkar till goda saker, tips och idéer
2. starka känslor, överföringar och motöverföringar, projektioner, skuld, skam
3. våld, hot, obsceniteter, enfald, maktbehov
4. kaos, dålig planering, tidstjuvar, skval, lögner
5. beroende, brist, fattigdom, förenklingar, bortförklaringar

Med anledning av julen och sånt. I all hastigt genomtänkt enkelhet.

Please be happy. Thank you for your cooperation.

en vardagsvecka

På söndagskvällen började den normala tillvaron om igen, efter nästan en vecka i en annan stad. Hemresan var enkel fram till de sista femtio meterna framför radhusdörren. Båda de smala tillfartsvägarna var blockerade av grannars bilar. Vi fick bära alla kassar och korgar och kattburen genom mörker och regn från där vi hamnade när det tog stopp, och sedan backa tillbaka runt kvarteret.

Måndagsmorgonen innehöll ett sedan länge inbokat men uppskjutet besök hos en ny läkare. Trehundra kronor kostar sådant om man inte har frikort. Glömde helt bort att jag borde ha gnällt ordentligt om både nyligen upptäckt tinnitus och tilltagande värk av olika slag, vilket inte har noterats i journalen, men blev så ställd av att doktorn inte hade läst handlingarna i fallet och att jag förväntades slösa tid på att berätta hela den medicinska historien fritt ur minnet. Improviserad muntlig framställning är inte min bästa gren. Inte att be om hjälp av något slag heller. Särsklit inte när man inte har en aning om vad folk är kapabla att fatta av det man säger, och inte får några konkreta frågor som avslöjar vad den andre behöver veta för att kunna gå in i en dialog om ämnet. Så det blev någon sorts intensivt munter men förvirrad monolog om ditt och datt från min sida, och lite stillsamt flummigt hummande från andra sidan skrivbordet. (För rättvisans skull bör jag väl nämna att diskussionen trots dålig start var positiv för själva orsaken till besöket, nämligen hälsan.)

Måndagskvällen och en stor del av natten ägnades åt tänkande och skrivande. Tisdagsmorgonen försvann i huvudvärk.

Tisdag eftermiddag var jag ute några ärenden. Skulle tankat bilen också, men OK-macken hade byggt om så jag hittade inte den pump jag behövde på den plats där jag letade. Hem och gjorde pasta med ostsås för att komma ifatt med kalorierna och bota huvudvärken. Sedan gick det rätt bra att sjunga och spela piano.

Onsdagen repade jag en del låtar och diskuterade kommande projekt av annat slag med ansvarig person. Åt rester från tisdagsmiddagens ostpasta kompletterade med kokt ägg och ansjovis. Lyckades äntligen diska en disk som delvis väntat väl avsköljd i över en vecka.

Torsdagen blev jag hemma igen och distansskrev och distanskommunicerade och närvarospelade och sjöng, eller nåt. Var ute en sväng för att vara smakråd vid inköp av kläder. Möjligen åt jag fiskbullar med pasta? Nej, det var nog tidigare i veckan. Denna dag blev det ört- och vitlökskryddade pannbiffar med potatis och grädde.

Fredag eftermiddag återigen ute på stillsam shoppingrunda, trots överhängande risk för luciastress och julhandelsvånda. Gick rätt bra men kändes lite ineffektivt. Dessutom var det otrevligt bullrigt på stormarknaden för att de bygger om.

Svårt att komma igen sedan hemma efter fikat med övande och tänkande. Började skriva detta blogginlägg på kvällen, men tröttnade och tyckte det var för privat.

Lördag. Katten klarade av att åka bil sittande i transportburen utan att skita på sig av åksjuka – hurra!