Useful links to websites, demo tracks, recorded sounds, video art and sheet music

Maritune Art & Music Presentation (composer C.V.) page.

Facebook page /maritunemusic For updates about the artist and business entity Maritune Art & Music.

Bandcamp digital music store.

CD Baby digital music store.

Score Exchange web shopSheet music to purchase for the right to print out copies (from online, to your own printer) and/or download a copy of a pdf version.

Swirly Music web shop Sheet music to purchase to recieve professionally printed copies (mail order) or a downloaded copy of a pdf version.

LKR Sheet Music web shopBritish web shop where a couple of my songs are available.

Tracks at SoundCloud audio service Some demo files and recordings with examples of my music from the last two decades.

Youtube channel /maljharbourShort movies with new music, art videos, more or less traditional music videos, demo videos with sheet music viewing/listening, and other things.

Tracks at Alonetone audio serviceMostly examples of my musical experiments, raw material recordings and mixes/mashes from my contributions to the online events at the Sound-In collaboration group of composers and improvisers.

Instagram /maljharbourImages of small things, keyboard instruments, sheet music and a harbour.

Twitter /marituneMostly links to new posts elsewhere, seldom discussions, occasionally some few tweets and re-tweets on various topics.

maritune.comPersonal web domain and electronic mailbox address.

article from STM-OnlineEnglish translation of a contribution to a debate about the status of music history in Swedish musicology.

Blondel’s SongSummary of a paper in musicology, written in Swedish in 1996-97.

Beyond Good And Atonal (this blog) Writings and blog things in Swedish or English.

ser var jag går

Förutom att storleken blev åt helvete fel, men i alla fall inte för liten, så är jag nöjd med dessa konstskor. Motivet är från en oljemålning jag åstadkom i 14-årsåldern, och designverktyget för att göra om reproduktionen till tygskor är Keds Studio inom den vanliga användaruppladdningsfunktionen på Zazzle.

Autumn Fall kedsshoe
Autumn Fall by maritune

Photobucket

Photobucket

Playing with designs online

Som ni kan ha noterat genom att det finns ett par reklamwidgets på bloggen sedan några dagar så har jag startat en internetshop för tröjor, väskor, musmattor, muggar, magneter, bilder och vykort med mina bilder och noter på. Eftersom allt är skapat i datorn och inte existerar i verkligheten förrän man betalar Zazzle (i dollar, euro eller pund) för att trycka upp och skicka grejerna så vet jag inte om min uppfattning om lämplig layout och bildbehandling stämmer med vad som funkar i deras tryckerier (men de har någon sorts skicka-tillbaka-garanti om kunder blir missnöjda). Det kan också spela roll att några av designerna i det webbaserade verktyget och färgjusteringen i bildbehandingsprogrammet här hemma gjordes medan jag hade glömt macbookens skärm i “nattläge”, dvs med väldigt låg ljusstyrka. Trycket med Orfeus & Ofelia är tidigare testat som vykort och tröja på annat tryckeri (Vistaprint), och jag har försökt att kompensera färgerna efter vad jag lärde mig då.

Konst, hälsa och vetenskap

Varit på informationsmöte i kommunhuset om ett forskningsprojekt om konstdiskussioner och hälsoeffekter, som skall bedrivas i samarbete med en lokal konstnär (därav valet av lokal).

Det rara kommunalrådet inledde med en anekdot om små barn som ser ut att må bra när de ritar och improvisationssjunger i hemmets lugna vrå. Snabba ryck till en kulturpolitisk koppling med historisk allmängiltighet: eftersom människor en gång har skapat grottmålningar och eftersom många idag börjar måla när de går i pension så har vi besvisligen ett behov av att uttrycka oss, men tyvärr värderas kultur och dess effekter på välbefinnandet inte särskilt högt i vårt samhälle. Kommunalrådet hoppas och tror att projektet avser att bevisa att kultur behövs för hälsan.

Därefter presenterade sig de tre konstkunniga personerna (en av dem även med bakgrund från vården) som startat just denna studie om ifall konstsamtal i grupp kan vara en metod för att öka välbefinnandet. Lite lösryckta fakta från tidigare studier och andra antaganden om förhållandet mellan kultur, hälsa och samhällsekonomi tas upp, som förklaring till varför man tror på den goda effekten av kulturupplevelser.

Resten av mötet ägnas åt att under skoj och skratt få deltagarna i salen att gruppera sig på olika sätt runt väggarna, för att slumpa fram undersökningsgrupperna till studien. Metoden består i att publiken skall gissa ett antal saker om de tre ledarnas preferenser för fritidsaktiviteter och bostadsförhållanden. Om man tror att konstvetare nummer ett tycker om att paddla kanot skall man gå hitåt, om man tror att konstvetare nummer två tycker om att äta räkor skall man masa sig dit bort, och om man tror att konstnären bor i närheten av ett höghusområde skall man ställa sig därborta i bredvid podiet. Och så vidare, tills det är ett jämt antal deltagare i det förutbestämda antalet grupper.

Dessutom skall varje grupp innehålla minst fem personer som äger en bil, och den som inte har någon skall fråga runt tills den hittar en bilägare som är villig att ge ut sin emailadress och lova att hämta personen på stationen när det är dags att åka till gruppens bestämda samtalssession i konstnärens ateljé. Eh, detta beror på att forskningsetiken förbjuder ledarna att samla in emailadresser centralt och tussa ihop folk som kan samåka. Allt skall vara anonymt, frivilligt och vetenskapligt. Sedan blir det fruktstund, men då är vi alla så förvirrade och småirriterade av allt kringspringande och av att inte ha blivit ordentligt informerade om själva forskningens upplägg så det känns omöjligt att behöva ställas inför valet mellan bananer och röda äpplen också.

Uppdatering (9 januari 2011):

Hittade just en artikel som refererar en studie från hjärnforskning om konstupplevelser. Det tycks som om det kan finnas något i betraktandet av konstverk som triggar belöningscentrum i hjärnan. Det kan förklara varför man “mår bra”, men är absolut inget argument för att använda konst som hälsobefrämjande medel i vården, då det kan vara fråga om samma effekt som man får om man använder droger, spel (inklusive börsspekulation) eller shopping som livsstil. Hjärnan stimuleras på ett sätt som antyder att belöningssystemet inte triggas av det estetiska värdet i konstverket, utan av att individen oavsett om han eller hon gillar det de ser reagerar på att “konst” liksom finare whisky och dyra handväskor har hög status. Man upplever kanske ett kortvarigt rus av det spännande i att ta del av något som höjer en över medelmåttornas status i samhället. Detta sker därför att man har lärt sig att konstnärliga framställningar (till skillnad från triviala fotografier av samma motiv) har ett socialt och ekonomiskt värde.

“During the current study, participants were not asked if they enjoyed what they saw, or even if they considered it art, in order to avoid any biasing as a result of the question asked. Instead, as participants viewed the images, researchers scanned the volunteers’ brain activity (using functional magnetic resonance imaging) as they viewed paintings versus photographs.

Interestingly, the brain regions activated by art images (as opposed to photographs) were independent from those brain regions that became active during aesthetic preference.

Specifically, the results reveal that not only did art viewing stimulate the ventral striatum, but it also activated the hypothalamus (associated with appetite regulation) and the orbitofrontal cortex (associated with risk-taking, impulse control and detection of social rules).”

Uppdatering, 7 juni 2013:

Hittade ett par artiklar/forskningsrapporter som bl a diskuterar vetenskapligheten i att vilja se orsakssamband mellan kulturaktiviteter och folkhälsa.

Kulturrådet 2008:4 “Kultur – en del av ett hälsosamt liv?”

och

Cecilia von Otter: Health and cultural activity

Are people who are more culturally active likely to experience improved health and, if so, is it possible to say that health improvements were caused by increased cultural activity?”

Music’s Role in an Electronic Age

Jag sitter och bläddrar i gammal och nyare kurslitteratur för svenska musikvetare, för att få ett historiskt perspektiv på dagens debatt om delad kultur på nätet. På 1990-talet var det i huvudsak ännu andra saker än internet som roade, oroade och intresserade forskarna på musikmediaområdet.
Nya media (fysiska media och etermedia) och nya spridningssätt verkade kunna ge fler chansen att lyssna till mer musik från fler platser och kulturer än förut, och fler musiker kunde få möjlighet att spela för en större publik än den lokala.
Å andra sidan fanns det en risk att möjligheterna till ett globalt kulturutbyte krympte därför att den nyaste tekniken i en del fall (som cd-fabriker, satellitteve, bredband) krävde en nivå på tillgängligt investeringskapital och politisk stabilitet (och frihet från övervakning och censurlagar!) som många fattigare länder saknar.
Dessutom var de stora bolagen som styrde både teknikutvecklingen och skivdistributionen på väg att bli fåtaligare, ännu större och mer dominerande. Kanske skulle det hela sluta med att samma fem-tio artisters fem-tio mest populära låtar skulle vara det enda man kunde få höra, vart man än reste i den fysiska eller elektroniska världen?
Musik på internet var ännu mest en utopi, pga den långsamma överföringshastigheten. Promotionssidor för artister kunde ha några musikexempel på 30 sekunder var upplagda, men man räknade med att fansen behövde 10 minuter för att ladda ner en sådan fil så den kunde lyssnas på. De verkliga pionjärbanden hade provat att sända konserter över ISDN-lina till en distanspublik.
Man anade att det fanns något nytt som skulle förändra sättet att se på musikskapande och musikdistribution, men kunde inte riktigt formulera vad det skulle kunna komma att innebära.
Indiebolagen såg möjligheterna med att internet var en arena där storleken inte har betydelse, utan innehållet. De stora aktörerna avvaktade med att utnyttja nätet för musikdistribution, och såg mest nackdelarna – risken för piratkopior av digital musik.

I en antologi om ljudkultur som jag för några år sedan spontanhandlade i bokhandeln på campus när jag besökte universitetet i Frescati (Stockholm) – “Audio Culture: Readings in Modern Music” (2004 ed. Christoph Cox & Daniel Warner. ISBN 0-8264-1615-2) hittar jag till slut en text från 1966 av pianisten Glenn Gould, med titeln “The Prospects of Recording”. Efter all mer eller mindre profan debattprosa jag har läst de senaste veckorna låter det som står i hans essä som religiös poesi. Läs gärna hela sidan 124-126 (Google Books, se föregånde länk) för att få sammanhanget:

“The most hopeful thing about this process–about the inevitable disregard for the identity factor in the creative situation–is that it will permit a climate in which biographical data and chronological assumption can no longer be the cornerstone for judgments about art as it relates to environment. In fact, this whole question of individuality in the creative situation–the process through which the creative act results from, absorbs, and re-forms individual opinion–will be subjected to a radical reconsideration.”

(…)

“In the best of all possible worlds, art would be unnecessary. Its offer of restorative, placative therapy would go begging a patient. The professional specialization involved in its making would be presumption. The generalities of its applicability would be an affront. The audience would be the artist and their life would be art.”

Uppdatering: Ju fler gånger jag läser de där sidorna ur Glenn Goulds text, ju mer övertygad blir jag om att det i hans tankar om inspelningsteknik och (i första hand klassisk) musik 1966 finns mycket som gäller också för vår tids alla sorter av analoga och digitala medier, och för musik och kultur på nätet. Gould talar om att det sker en successiv upplösning av alla hierarkiska strukturer. Det betyder att musiken blir både autonom och anonym, frikopplad från en kreatörs identitet, men samtidigt för sin produktion och distribution beroende av en kedja av hjälpande händer – som inte längre behöver vara närvarande i samma tid och rum. Lyssnaren är också en av dem som påverkar skapelseprocessen.

Länkat: Rick Falkvinge, hax, intressant

Young artist


(picture by Anders Ljungkvist, “Church, door, key, earth, sky”, painted some time between 1983 and 1987)
Found this delightful work of art the other day, when I wanted to test a new printer/scanner and looked in a drawer for suitable old photos and pictures. Anders did this when he was around 6 years old, I believe, but I’m not sure – it could have been later, since the original had a sticker with his name on it, and it looks like the handwriting of an older child. Ah, of course you should always write the date and the name of the artist on the back of the painting/drawing when you get it from him, but we tend to forget that time flies and that we forget things so easily…

Nothing to tell

The art of blogging has been almost given up and forgotten in the last months, during which I have done very little online – except checking my Facebook and Myspace and a discussion forum, but not contributing much. I read other people’s music blogs, though, when the subscribed ones drop their newest content in my reader.

Haven’t been painting or composing or writing much lately either. I studied painting once a week from February to May, but did nothing new that I want to show here or in an exhibition (we have an annual amateur salon on the local library but I wasn’t prepared to participate this summer), just still life exercises in acrylic on cheap paper, to learn more about light, balance and colours.

Musically, I am jumping between very different things. I have been learning some jazz standards on piano (I am not very good at playing and can’t improvise much), for example “Hallucinations” by Bud Powell. Then I have been playing the piano part to “Åkersbergavalsen” a lovely waltz written some years (or decades?) ago by Ove Gardemar. It was used when a song group led by Christina Nordstrand was entertaining old people at a hospital with spring and summer tunes. I have made and published (on SibeliusMusic) some revisions to my song “Elisabeth dansar” – a short, lyrical tune for children. Yesterday I started to put the music from Beethoven’s op. 131 into Sibelius notation, to see if I could learn something about string quartet writing by this exercise. (There seems to be a file of the LvB op131 in Finale notation available at Project Gutenberg but it is an experience to notate it from the pocket score, too) I often get ideas for new compositions and sound works, but nothing that seems important enough to start working on. You have to imagine at least some sort of listener for a piece, and if not, don’t waste your time. Being a composer is really frustrating most of the time, especially if you are not a performer yourself, and if you lack the social skills needed to build a network of contacts in the musical world…

Hope you are having a nice summer, readers!

Paintings (länkar till Marias målningar)

I have decided to put links to all my finished paintings and other pictures (and a couple of quilts) in the same message, so they will be easier to find again.

Här finns länkar till alla de sidor där mina färdiga (eller nästan färdiga) målningar och andra bilder (och några lapptäcken) presenteras.

My Way (Motiv från Eckerö)
Arbetsrum (studio)
Work-in-progress (styrman)
Quilt (lapptäcke)
Tango: Orfeus & Ofelia
Portrait (Motiv från ytterskärgården)