Drag inte makligt bort i mörkrets famn, Vid ljusets död skall lågan stegra sig; Bränn, bränn all glöd vid nattens dystra hamn.
Fast nattligt tvivel bär till kunskap sann Och säkra hugskotts gnistor räcker ej, Drag inte makligt bort i mörkrets famn.
Om än, en sista gång nu ropas namn, Vars ringa dåd gett genklang i en nejd, Bränn, bränn all glöd vid nattens dystra hamn.
Man tävlade med stjärnorna och vann, Men insåg, sent, att solen tackat nej. Drag inte makligt bort i mörkrets famn.
I dödens lugn, där öppnas minnets damm, Du ser, fast blind, och glädjen finner dig; Bränn, bränn all glöd vid nattens dystra hamn.
Och nu, du gamling, mätt på skoj och skam, Låt orden hagla, svär, välsigna mig. Drag inte makligt bort i mörkrets famn, Bränn, bränn all glöd vid nattens dystra hamn.
(Dylan Thomas: Do not go gentle into that good night)
