Tog ett par andra foton idag när jag var ute och gick i vårsolens glans och tittade på hur fint snön smälter bort. På ett ställe alldeles bredvid gångvägen och en busshållplats var det en bergvägg med torrt gräs på toppen och ingen snö alls. Dock flödade vatten ur en spricka mitt på den i övrigt torra klippan, från en dold källa av smältvatten längre upp bland radhusen. Det såg rent bibliskt ut, och porlade så fint. Naturligtvis kunde inte min usla telefonkamera göra motivet och stämningen rättvisa, utan det blev bara platt och porrigt. Alltså publicerar jag inte någon blogg med rubriken “Vatten ur klippan” (alt. “rock ‘n well”), men däremot denna någon vecka äldre installation av böcker i ett fönster.
Monthly Archives: March 2009
Lycka (old poem)
Lycka
Där en viss klippa urberg
efter istid och landhöjning
bildar
nuvarande strandkant på en viss ö
strax hitom Ålands bökiga hav.
Där en ny våg av bräckvatten
ständigt
möter samma algkladdiga rand
(som isen nöter bort varje ängslig vår)
och överlämnar
samma besked till berget – kluck!
– där finns en lycka.
En av de få som biter
på mardrömmar och tvångstankar.
Man tar 1970 någonstans.
Klipper fem vågor
ur en solig dag i juli.
Kör hela sekvensen
i den inre synthen, i t ex ciss-dur
……kluck, kluck, kluck, kluck, kluck…
(tills man blundar med solgenomlysta ögonlock,
ett leende på läpparna
och näsan tryckt
mot solvarm granit.
Fötterna svalkas av sjön.
Sydostlig vind i ryggen.)
…och glömmer att
precis den sortens lycka
var möjlig
bara genom att där
fanns en stor sorg.
(Maria Ljungdahl 1985 eller 1986)
Drömmen om en lyckad flykt (old poem)
Drömmen om en lyckad flykt
I. (den strindbergska familjesynen)
Råttorna i gropen. Osynliga.
I den grävda graven
på stormarknadens parkeringsplats.
Generationer av asfalt avskalade.
Under dem ett lager marmorblock.
Än har vi inte lyft på stenen.
Skymning, kanske gryning?
Lätt snöfall, tung himmel.
Generationer av åskmoln avskalade.
Under dem ett lager marmormoln.
Ljusreklamen blinkar likgiltigt.
Än är det ganska mörkt.
Normala människor!
Overaller med kundvagnar.
Yllekappor med barnvagnar.
Affärerna har julöppet dygnet om.
Jag knäböjer vid gropen.
II. (operascen i underjorden)
Som alltid i drömmen kommer den stora
förändringen helt plötsligt!
Allt förvrängs.
Himlen faller ner.
Svart regn piskar parkeringen.
Stenarna vittrar mellan mina fingrar,
och så får jag syn på den myllrande
råttfamiljen.
Små, varma, livliga, sköra.
Varierande nyanser av grått och rosa.
Svansar!
Nu närmar sig hoten från alla håll:
rönnalléerna blir till kravallpoliser
i blanka svarta uniformer,
de alldagliga overallmännen flyger upp
som sadistiska getingar;
deras bett betyder evigt liv på jorden,
evig bundenhet.
Yllekvinnorna blir deras första offer.
III. (varje drama måste ha en biljakt)
De som klarar sig i sista sekunden
– är det jag? Nej? Jag vet inte –
kastar sig i en bil och flyr ut
mellan kravallrönnarna.
Polisen är förstås tätt i hälarna.
Himlen ljusnar betydligt.
Träden slår ut.
Asfalten är torr och ljusgrå.
Vi byter bil.
En ohyggligt snabb 50-tals-Volvo, som
antingen helt saknar färg
eller är skickligt kamouflagemålad
eller är den kanske i själva verket
i blank, rostfri plåt?
Nu har polisen inte en chans!
Vi trycker på en knapp på panelen.
Bilens raketer tänder, och
vi ökar till ljushastighet!
Inom ett ögonblick når vi vägens slut.
Ett gammalt traktorspår leder ner till sjön.
Förvandlade till sjöfåglar bökar vi oss ut
genom vassruggarna
till fritt vatten. Någon
väntar oss bakom udden.
Maria Ljungdahl 21 december 1986
(utan titel, vid närmare eftertanke)
“Utan Hitler och kriget skulle de [elektriska musikinstrumenten] kanske ha revolutionerat hela den civiliserade världens fritidssysselsättningar och tagit död på musikautomater och andra rysliga apparater för konserverad musik.”
Arthur Koestler: Pil i det blå.
Mera opinionsdiskussion
TB repeterar gamla reflektioner från sin blogg (“Vetenskapsrådets replik i trumpetfrågan” ) i nytt inlägg i SvD med rubriken “Den som inte ser tidsandan är hemmablind”. Förutom att försvara sig mot kritiken att hon inte valt rätt angreppssätt i tidigare debattinlägg i frågan, har hon denna gång inte mycket mer att säga än “Tvånget är dock en illusion. Det räcker att ett antal personer ställer sig upp så rasar dominobrickorna en efter en. Se den folkliga opinionen, som även inkluderar flertalet akademiker.”
Är det detta som enligt Genus-Nytt (se länk nedan) är att “avslöja genushysterikerna med matematisk logik”?
Bloggar som kommenterar:
Tanja Bergkvist: “Varifrån kommer genusvansinnet?”
Rabiatfeminism: “Folkopinionen ett uselt argument mot förändring”
Genus-Nytt: “Tanja avslöjar genushysterikerna med matematisk logik”
—
Tidigare inlägg om detta på “Beyond Good and Atonal”: “Uppdatering av debattbilden”, “Ett matematiskt bevis” “Ett antal debattlänkar” och “Trumpetforskningsreplik”
—
Uppdatering 20 januari 2010: Jag följer inte längre Tanja Bergkvists blogg, så jag har inte lagt in några fler länkar till inlägg där hon eventuellt hänvisar tillbaka till debatten för snart ett år sedan. Idag såg jag dock att Copyriot har tagit upp trumpetforskningen och hur Bergkvist agerade, som ett exempel bland andra på hur en kontrovers kring nyttan med genusbegreppet ofta tar över även där den inte är helt motiverad, och gör det svårt att i media och bloggar föra en saklig diskussion om relationen mellan naturvetenskap och humaniora där olika vetenskapsgrenars perspektiv får väga in.
Testar internetanslutningen
Silly stuff
“The analysis indicates that the author of
[old blog address] is of the type:
ISTP – The Mechanics
The independent and problem-solving type. They are especially attuned to the demands of the moment are masters of responding to challenges that arise spontaneously. They generally prefer to think things out for themselves and often avoid inter-personal conflicts.
The Mechanics enjoy working together with other independent and highly skilled people and often like seek fun and action both in their work and personal life. They enjoy adventure and risk such as in driving race cars or working as policemen and firefighters.”
Konstigt nog (eller inte) får jag samma resultat på den andra bloggen jag skriver i regelbundet, men en tredje av mina bloggar, som i praktiken bara återpublicerar material från de båda andra, klassificeras som en helt annan personlighetstyp (mycket mera utåtriktad!!)…
Uppdatering: eftersom det enligt kommentaren tydligen var lite fel på analyssidan häromdagen kommer här resultatet av bloggens kärlekspersonlighetstest som det skulle sett ut:
ISTP – The Mechanics
They enjoy the present moment and are usually fun and exciting to date. They are likely to “do their part” on a daily basis to make their relationships work. If they lose interest in the relationship they are very likely to just move on. They are more interested in the physical act of sex than the emotions involved. They tend to value the settings and creativity involved a lot.
Best matches: ESTJ and ENTJ
Det är alltså min blogg som har den personligheten… Privat blir det en lite annan bokstavskombination när jag gjort Myers-Briggs personlighetstypstester på nätet. Mera intuitiv…
diverse om integritet, teknik och copyright
http://opassande.se/index.php/2008/06/24/oversikt-over-overvakningslagar-uppdaterat/
http://opassande.se/index.php/2009/03/12/upphovsrattslagstiftning-forhindrar-innovation-och-samhallsutveckling/
Nicklas Lundblad om Heidegger, integriteten och tekniken
http://myothernotes.com/rationalgrounds/?p=98
http://www.cbc.ca/money/story/2009/01/12/publicdomain2.html
http://www.artsjournal.com/gap/2009/01/communicating-with-collective.html