Dave Holland – For All You Are

Den här hade vi förmodligen på skiva hemma, eller så köpte jag den själv senare, eftersom Maria Stader var min idol. Hennes röst är den klaraste man kan tänka sig för en skolad sopran som skall kunna sjunga opera och konsertarior och överrösta en orkester. Nästan ingen sångerska låter så här idag, och inte då heller. Det är goda anlag och fin belcantoträning efter den gamla skolan som gör det möjligt, antar jag. När jag var tio år och härmade det hon sjöng kanske jag kunde åstadkomma en klar sopranton. Bara några år senare var jag definitivt mera på väg att bli en djup, komisk alt än en hög, lyrisk sopran…

och så den “låt” jag lyssnade på antagligen allra flest gånger under en period i 10-årsåldern när jag äntligen hade övertygat mina föräldrar om att jag klarade av att hantera deras fina hifi-skivspelare på egen hand, och slapp använda den gamla radiogrammofonen som de hade tyckt jag kunde spela mina barnskivor på.

Spotify-länkar – Maria Stader sjunger Mozarts “Exsultate, Jubilate” och Ferenc Fricsay dirigerar radioorkestern i Berlin (1954):

första delen
andra delen
tredje delen
fjärde delen

det fanns en enda video på youtube med detta verk när jag letade

Misty – version med komp av elgitarr

Misty – version med komp av elgitarr

The Road And The Water – Maria Ljungdahl

The Road And The Water – Maria Ljungdahl

Det är ingen dålig låt, eller uselt framförande, tvärtom. Men jag har bara slutat tycka att det är fascinerande.

Leonard Cohen: Dance me to the end of love

diverse stycken i chaconne-form av J S Bach och bloggägaren

Annette Peacock – I’m the one

Annette Peacock – Young

Köp albumen från artistens eget bolag.

Tänker inte tala om vilken låt av vilket välkänt svenskt band som får mig att se rött (eller möjligen blått) och kräkas av musikalisk och textlig upprördhet över världens enfald, musikens förflackning och språkets förfall. När låten var alldeles ny för några år sedan och låg ute på Youtube som förhandsreklam for bandets kommande comebackalbum gjorde jag bort mig offentligt genom att skrika något motsvarande “usch vilken hemskt dålig låt” i ett kommentarsfält. Fick be om ursäkt en timme senare, då upphovsmannen blev förbannad på mig och hade skrivit något elakt om mig och min brist på talang och berömmelse som kommentar på kommentaren. Både han och jag deletade senare kommentarerna. Och nu finns inte videon kvar heller, så jag slipper länka.