Day 02 – Your first love

Lång historia av olycklig beundran av föremål på avstånd – och oftast tillräckligt klok för att låta det stanna vid det. Några gånger utsatt för avståndsbeundran från andras sida. Några gånger utsatte jag andra för oönskad uppmärksamhet, brev, presenter, och hjälpte dem oombedd när de var i konflikt med mobbare och lärare, etc.

Men oftast upplevde jag att mina glasögon, och min brist på förmåga att visa intresse för sådant som jämnåriga tjejer och killar tyckte var viktigt och/eller retade varandra för, automatiskt placerade mig utanför kategorin “tjejer man kan fråga chans på”. Eller vad det kan ha hetat på vår tid. Jag ids inte ens tänka efter hur det gick till, vad folk pratade om, hur jargongen på skolgården och klassfesterna var. Det är så länge sedan, och även om det var trist då, så har jag kommit över det. Det var aldrig viktigt för mig egentligen. Det var bara det att man förväntades tycka att det spelade roll, och så hade man inte så många alternativ. Man gick i en skola som var den man skulle gå i. Man hade de kamrater som fanns där man bodde.

Resultatet av att stå utanför det spelet blev att fantasierna om personer och relationer blev viktigare än den tafatta och trista verkligheten.

När jag gick i första klass vet jag att det var tre speciella killar i trean som jag gillade, fast jag inte visste så mycket mera om dem än vad de hette och hur de rörde sig och lät när de var ute och lekte på rasterna.

En av dem hade jag en speciell fantasi om. Jag ville ta med honom på en fest, och vi skulle vara de enda barnen där, utan våra föräldrar och utan kompisar. Lite exklusivt sådär. Bjuda med sig en utvald kavaljer på ett riktigt vuxenparty på ett ställe i en annan del av staden.

Det var min yngsta moster och hennes pojkvän som skulle ha ett föräldrafritt party för sina kompisar, och jag hade plötsligt fått en så stark känsla av att jag ville vara med, när jag fick höra om det av mamma och mormor.

Den utvalde killen från trean skulle möta mig någonstans utanför lågstadieskolan, ungefär halvvägs mellan hans och mitt hem. Så skulle en man med en grävskopa komma åkande (en annan kille hade en pappa som körde sådana) och plocka upp oss. Långsamt, långsamt skulle vi komma åkande genom staden och bort till huset där festen var. Vi skulle hålla varandra om ryggen och sitta nära varandra. Och sedan skulle vi få vara med på en fest med bara unga vuxna och deras roliga musik och spännande mat. Dansa!