För länge, länge sedan, när jag var barn och lärde mig läsa och förstå världen genom att ivrigt studera allt intressant som stod i den getingprydda kvällstidningen, ville svenska författare ha mera betalt från allmänheten som lånade deras böcker gratis på biblioteken. (Ja, alltså, allmänheten betalade ju författarnas lilla biblioteksersättning över skatten, så det var ju inte helt gratis att ha tillgång till biblioteksböcker, då som nu.) Då, om jag minns rätt, så bestämde författarna att deras böcker skulle vara “otillgängliga” för detta otillräckligt uppskattade och dåligt ersatta utnyttjande en tid, tills motparten i den konflikten gick med på att höja med några ören per utlånad bok.

Biblioteken tömdes på svenska böcker. Författarna själva lånade hem metervis med sina egna verk. Detta rapporterades i kvällstidningen i en artikel som illustrerades med en bild på en nästan tom hylla. Den enda bok som stod kvar var Olof Palmes “Politik är att vilja” (1968). Jag antar att bilden var fabricerad. Varför skulle just den boken stå kvar på en tom hylla i sin ämnesavdelning, om det bara var svenska böcker av fackligt (eller nåt) organiserade författare som hade burits iväg? Det borde väl ha funnits utländska politikers memoarer kvar på hyllan? Eller var det en internationell kampanj? Minns inte; vet inte.

Den historien lärde mig i alla fall någonting om vad politiker på den tiden förväntades göra eller avstå från att göra. En politiker som också råkar vara författare har inte moraliskt och politiskt sett råd att visa sig girig och vilja ha några öre mer i ersättning. Fast det kan ju ha varit så att Palme inte var ansluten till författarnas ekonomiska upphovsrättsorganisation? Eller att det bara var Författarförbundets medlemmar som stred mot biblioteken?

Eller hur skall man tolka det? Som att solidariteten från upphovsmännens sida i alla fall inte var så stor att den som tömde den aktuella bibliotekshyllan för sina kamraters räkning ville ha med en politikers mästerverk i högen man bar hem under “strejken”?

ps. lustigt hur Google Reader översätter ibland! Jag kollar mina egna inlägg, hur de blir på engelska, och denna post fick rubriken “American writer policy in the Stone Age” – inte SVENSK (=SWEDISH) som det skulle vara (the header should be: Swedish author policy). Märkligt. Strange, indeed…

Uppdatering: det här inlägget skrevs medan jag satt och funderade på detta.

(pingat för att synas på intressant.se)