Eftersom jag nämns i blogginlägget Nurse Rached: Cupcakes från Nya Zeeland! borde jag publicera en bloggutmärkelse med rosa bakverk, skriva något klyftigt om tre böcker av tre av mina favoritförfattare och skicka belöningen vidare till fem andra bloggare (någon som känner sig manad? jag vet inte alls vilka av de bloggare jag läser som själva kommer hit och besöker min blogg!).
Men då jag tillhör de svenska internetskribenter som för ett tag sedan kom överens om att inte medverka till att sprida den unga svenska låtsashemmafrurörelsens entusiasm över sliskiga dekorerade muffins, får jag inte skriva vad de med ett amerikanskt begrepp vanligen kallas av entusiasterna, och bör inte heller publicera bilder på bakverken. Sorry!
För den som vill ansluta sig till bojkotten av det hajpade muffinsslisket: ett alternativt begrepp på svenska har (av Lisa Magnusson, tror jag) föreslagits bli “koppkakor” (men det visade sig nu vid en kontroll genom googling att de seriösa entusiasterna kanske var först med den översättningen? se t ex Baka en koppkaka!). Jag kan även tänka mig att man översätter det äldre (brittiska?) begreppet “fairy cakes” som betecknar ungefär samma bakverk, till “fetårtor” eller “alvkakor”. Eller helt enkelt “pyntmuffins”?
(Bli nu inte ledsna och tro att jag vill förlöjliga er och era fina kakor, ni som råkar hitta hit för att jag länkade till en kakblogg och skrev allt detta som inledning på litteraturinlägget! Det var inte menat som någon sorts internethat mot kakor och annat fint pynt och godis. Ha en riktigt God Jul! Hej!)
BÖCKERNA, då:
Är för närvarande väldigt nyfiken på en nyutkommen bok som heter Possessing Me – A Memoir Of Healing och som också finns på Amazon (USA) där man kan provläsa lite i väntan på att boken om några veckor kommer att kunna beställas även från Amazon (UK) och möjligen andra nätbokhandlare i Europa. Författaren heter Jane Alexander (inte samma person som skrivit de andra böckerna av en Jane Alexander som man kan hitta på Amazon) och har i flera år bloggat och videobloggat om sitt liv, sin meditationsteknik och sin uppfattning om psykiatrin i USA.
Igår läste jag en underbart rolig liten bilderbok av Jan Lööf. Pelle på planetfärd handlar om hur gubben Skrot-Nisse och hans närmaste medarbetare behöver hjälp av pojken Pelle för att kontakta enstöringen Bertil som sitter på en alldeles egen liten planet ute i rymden och jobbar med sina uppfinningar. Ja, helt ensam är han inte. Hunden Lajka är också där – eller borde vara det. Men det smyger kidnappare med korvmutor därute…
Den tredje boken jag tänkte nämna började jag läsa för någon månad sedan, men därefter kom det andra böcker och tankar emellan. Det är “Det moraliska spelet” – Eva Kärfves senaste analys av mänskliga och samhälleliga fenomen, efter att hon tidigare har skrivit om häxprocesser, Parsifalsagans släktskapsförhållanden och bokstavsbeteckningarna för problematiskt uppförande hos barn. Nu handlar det om att försöka hitta en förklaring till varför moral ibland verkar vara en funktion av den sociala ordningen – gruppens behov av att kontrollera världen och bestämma vem som är ond eller god, och ibland verkar vara helt en privatsak – något som växer fram ur individens övertygelse om vad som måste göras, oavsett vad gruppen hon tillhör tycker om hennes handlande.