Digital altruism; en spegelanalogi?

Läser ett bra inlägg av Josh om hur man skall kunna förklara digital duplicering i kombination med allmän givmildhet (=fildelning) genom någon analogi med analog, ickeförstörande gratiskopiering. Han undrar om det finns något bättre sätt att säga det än att jämföra med ett klonat får?

En fildelningsanalogi skulle kunna vara att man äger en spegel. Och så får folk titta sig i den alldeles gratis, bara för att man är så bussig och vill mänskligheten väl. Fast de får själva betala för att transportera sig hem till en, där spegeln hänger (på brevlådan eller ytterdörren, så man inte behöver vara hemma eller öppna när de som vill spegla sig kommer dit). Företag som har satsat stora investeringar i lokaler, personal och inredningar för att hyra ut speglingar per minut i spegelsalonger på fina gatan i stora staden då kanske tycker att det är taskigt med konkurrens från gratis speglar i förorten och landsorten. Men de får ju ta smällen utan att gnälla och ropa på polis och advokater om en allt större del av tittarna inte längre bryr sig om eller har råd med den lyxiga inramningen av upplevelsen utan bara vill ha lite koll på frisyren någon gång då och då i all enkelhet. Fast speglingar handlar ju mera om teknik än om innehåll, så det är ingen bra bild av att distribuera kopior av något. Men ändå relevant i samband med fildelningsdebatten, på något sätt…

Hmm… en helt annan grej jag plötsligt kommer att tänka på i det här sammanhanget är att tänk om man skulle börja kräva STIM-licenser av alla människor som spelar musik i det offentliga rummet? Då kanske det skulle vara en och annan som drog sig för att vissla falskt eller för att spilla ut jobbig musik ur sina telefoner och bärbara spelare? Man kanske till och med skulle kräva licens för spridande av upphovsrättsskyddat material för att överhuvudtaget få yttra sig? Det kan ju råka hända att man säger eller skriver något som någon stackars fattig upphovsman redan har formulerat och publicerat! Vad härligt tyst det skulle bli då!

(Trött, trött – därför blir språket så märkligt. Undrar hur många som redan skrivit om speglar i samband med fildelning? Jag kan inte vara den första!)

4 thoughts on “Digital altruism; en spegelanalogi?

  1. Boken av Stuart Robbins har jag totalt glömt bort… Det var nog inget jag avsåg att leta upp och läsa, men hade kanske planer på att titta på preview-versionen en gång till. Hm…

    Klickbar länk till kommentaren kommer med så fint i notifikationen från Blogger, så det var inget problem att hitta detta!

  2. Hm, nåja. Jag tål väl att man skojar med mig.

    Jag menade nog egentligen bara att en spegel kan duplicera en bild utan någon kostnad för eller medverkan av innehavaren och utan att spegeln slits, och utan att den någonsin härbärgerar det totala innehållet i bilden.

    Till skillnad från "mirror site", som består av kopierade data från en bestämd avsändare, härbärgerade över en längre tid på samma adress, har ett dynamiskt nätverk av oberoende speglar – det är hela internetwebben, det – möjlighet att spegla vilket digitalt objekt som helst under hur lång eller kort tid som helst. Utan att det finns en fysisk eller logisk koppling till originalet, utan att innehållet förändras, utan att originalet eller någon del av systemet som används som medium förändras, och utan att någon person tar ett helhetsansvar för beslutet och konsekvenserna.

    Idag hittade jag detta, som kanske är relevant när man diskuterar spegelanalogier, eller åtminstone värt att glutta igenom, även om det stör mig att man inte kan skilja lika tydligt mellan begreppen spegel och spegelbild i det engelska "mirror":

    blogg

    Finns tydligen en skönlitterär (?) bok också av Stuart Robbins:

    The System Is a Mirror

    hos Amazon

    eller

    hos Google Books

  3. Du är den första, (började på sidan ett på internet, har inte hunnit klart ännu, men inte stött på något liknande …) och du är något på spåret …

Comments are closed.