EN LÅT JAG AVSKYR

VARFÖR avsky denna? därför att det är en sång man skall kunna sjunga vid väldigt speciella och konstiga tillfällen då man befinner sig på platser och tillställningar som kungen officiellt besöker. Det avskyvärda är att man som de flesta inte kan sången, att den är en smula krånglig och ganska tråkig, och att stämningen sällan är särskilt trevlig och avspänd när man förväntas ställa sig upp och sjunga den. Nationalsången är okej – den tycker jag man kan lära sig utantill och kunna stämma in i när det passar sig. Det är ju mera en gemenskapssång, vare sig man sjunger den högtidligt på en formell tillställning eller brölar lite mer jublande och oordnat på ett idrottsevenemang. Men det “samfällda och enkla” i att hylla monarken med att utbrista i Kungssången har jag inte riktigt insett vitsen med. Möjligen har det att göra med att ritualen känns tveksamt utformad – om det hade varit så att kungen också sjunger kanske det skulle funka bättre. Jag menar inte att han skulle sjunga sin egen låt, liksom, för att deltaga i hyllningen, men snarare att om det gick till som i en mycket vanligare musikalisk hälsningsritual (kyrkligt, musikaliskt, antropologiskt, whatever) att en solist börjar och församlingen svarar med sång. Kungen borde inte komma klivande alldeles tyst, och tiga sig igenom Kungssången. Det blir kognitivt kaos i kommunikationen.